Politik Rubrikerna på KD:s inlägg i SN (4, 10 och 11 januari) är patetiska och skrattretande. ”Effektiv miljöpolitik i stället för symbolpolitik!”, ”Budgeten har en ambitiös miljöpolitik” och ”KD:s miljöpolitik bygger på kunskap”. Östen Eriksson skriver 4 januari ex. att vi minskar stödet till solceller och att vi tar bort flygskatten. Är det effektiv miljöpolitik? Den 11 januari skriver samme Östen Eriksson att ” för oss kristdemokrater är det viktigt att miljöpolitiken bygger på faktisk kunskap”. Vilken kunskap då? Ni har ju ingen kunskap om biologisk mångfald, biodiversitet eller ekologiska nischar, biotop eller habitat.
Det kan ni inte ha med tanke på er politik för resurser till skydd och skötsel av värdefull skog. KD:s miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson har i sitt inlägg 10 januari några knapphändiga rader om sitt partis skogspolitik som är lika blind för den biologiska mångfalden i skogarna såsom moderater och sverigedemokrater.
Jag tycker illa om den falskhet som genomsyrar raderna från KD. Man gör sig gällande som några slags miljöprofeter i kristen skrud då man i själva verket går skogsbolagens ärenden. KD vill ha bort nyckelbiotoperna och mindre medel till naturvårdshänsyn i skogsskötseln.
Den nu stoppade nyckelbiotopsinventeringen innebär att ett mycket stort ansvar skjuts över både på skogsägare och virkesköpare. Ansvarsfull politik...
Naturskyddsföreningen och WWF ser det här som mycket oroväckande.
Det är tidigare beslutat att 17 procent av de mest värdefulla skogarna i Sverige ska skyddas. Vi är långt därifrån. Just nu är 5 procent formellt skyddade, och då väldigt dåligt spritt både geografiskt och per skogstyp. Det här har KD inte en susning om. Eller snarare sagt: man bryr sig inte, viktigare med virkesåkrar i deras ögon. Virkesåkrar med mycket mager biodiversitet.
Vad Eriksson och Ottosson också inte skriver är att man skär ned anslaget till Naturvårdsverket med 40 procent. Är det effektiv och ambitiös miljöpolitik som bygger på kunskap?
Torbjörn Andersson