Stadsplanering Därför överklagade vi Skomakargårdens bygglov. Mark- och miljööverdomstolen meddelade nyligen dom i bygglovsärende för Skomakargården i Trosa. Högsta instans anser att förbudet mot att bebygga punktprickad mark fortfarande ska gälla.
Målet handlade även om respekten för Trosa gamla stadskärnas gårdsbildningar med släpp som medger insyn från gaturummet. Grunden för att boende och turister upplever kvarteren som idylliska. Gående kan få en glimt in i trädgårdarna och fastighetsägarna får en utblick över gaturummet utan att någon av dem behöver känna sig störda. Högsta instans anser att släppen mellan byggnaderna fortfarande fyller sin funktion och därmed ska gälla.
Domen väcker andra frågor. Kunde Trosa kommun ha undvikit fastighetsägarnas lidande i form av väntan, kostnader för arkitekter och juridiska ombud?
Fastighetsägarna har tagit en risk genom att inge en bygglovsansökan, som kräver att avvikelser mot detaljplan godtas, men hur stort ansvar vilar på kommunen att vägleda fastighetsägare i bygglovsprocesser?
Har kommunen vilselett dem i tron att det går att bebygga punktprickad mark? Hur kommer det sig att tre instanser kan missa att punktprickad mark inte får bebyggas?
Vilket ansvar kan fastighetsägarna utkräva av kommunen? Hur ser rättssäkerheten ut när tre instanser inte klarar att tolka lagen korrekt?
Kommer kommunen och de två andra instanserna att rätta sig efter ännu en vägledande dom om att punktprickad mark inte går att bebygga?
Domen gav tydligt svar på frågan om byggförbudet av punktprickad mark, men övriga frågor ovan har inga svar ännu.
Anna Bohlin