SN har i ett flertal sakliga artiklar belyst problemen med den förödande inverkan granbarkborren har på svensk skog. Skogsindustrin är genom exporten av råvaror och träprodukter en av Sveriges viktigaste basindustrier. Nettovärdet av exporten beräknas till över 100 miljarder årligen.
För att skydda skogen från granbarkborren gäller det att ta bort färska vindfällen och angripen skog. Det finns i Sverige ett 90-tal arter att kämpa mot. Borren är utan tvekan granskogens värsta fiende. Fångstfällor är en annan metod att bekämpa borren med. På senare tid har det kommit in hundekipage som spårar upp träd där borren fått fäste. Hittills finns det bara sex ekipage i hela Sverige som är utbildade. I Södermanland har vi Camilla Lundgren och hennes två australian shepherd, Nocka och Tara.
Det kan uppstå intressekonflikter mellan de som i många år strövat i skogsområden där det upptäckts angrepp av barkborre och skogsägare som måste avverka skogen för att undvika spridning. Här krävs upplysning till allmänheten genom kvalificerad pedagogisk information. Granbarkborrens effekter har tagits upp i riksdagen av Lotta Finstorp och då har det gällt avverkning i biotopskyddat område. Konflikten gäller i detta fall motsättningar mellan Skogsstyrelsen och aktiva skogsägare.
Bekämpningen av borren har fått kunglig draghjälp genom att Stenhammars gods i Flen, kungens smultronställe, uppmärksammats genom att dess skog angripits.
Jag är tacksam att SN som lokaltidning uppmärksammar de problem som drabbar det enskilda företagandet och låter de stora drakarna uppmärksamma Brexit och den framtida svenska finansiella undergången!
Oberoende politisk observatör.
Medlem av LRF, Mellanskog och Mjölk 9,5