Då och då skrivs det om Buskhyttans gamla sågverk. Förliden sommar hade jag mina vägar åt det hållet varför jag stannade och gick in i området.
Direkt möttes jag av grönskande lummighet och ett fällt med guld. Grönskan var träd av olika slag som verkligen trivdes på platsen. Guldet var ett fällt med renfana som blommade och verkligen lyste upp området. Varför inte riva bort alla gamla byggnader och låta naturen ha sin gång?
Men det kunde varit annorlunda. I slutet på åttiotalet förvärvades området av ett lokalt byggbolag (som jag glömt namnet på) vars avsikt var att exploatera området men det mötte starkt motstånd från lokalbefolkningen med protestmöte på Pumpen så allting rann "ut i sanden". Om någon tvivlar på mina uppgifter så skrevs det mycket i SN och en redovisning presenterades hur det var tänkt. Dessutom var jag produktionschef på det företag som tillverkade lastpallar i området.