I lördagens SN (14/11) kan man läsa två artiklar, där kommunfullmäktiges ordförande i Nyköping Carl-Åke Andersson tydligt markerar sin ståndpunkt. Den ena avser varför man inte kan ha digitala fullmäktigemöten trots att det tillämpas i andra närliggande kommuner.Han hänvisar till säkerhet och det låter ju trovärdigt.
Under min aktiva yrkesutövning stötte jag ofta på detta argument, vi måste tänka på säkerheten. Bet det inte med it-säkerhet, så tog man till stora släggan, patientsäkerhet. Självklart är det viktigt med säkerhet i vår digitala värld, men ofta handlar det inte om brist på säkerhet utan ovilja till utveckling, baserad på okunskap och rädsla.
I den andra artikeln handlar det om varför Nyköping inte har en stadsarkitekt. Varför denna expansiva kommun inte har en stadsarkitekt är förvånande, finns det möjligen en rädsla mot spetskompetens?
Samtidigt med dessa artiklar läser jag ett inlägg på Facebook, där förra divisionschefen Anna Thörn gratulerar samhällsbyggnadschefen Anna Selander (vars nämnd Carl-Åke Andersson är ordförande för) till tjänsten som samhällsbyggnadsdirektör i Norrköping. Carl-Åke Anderssons kommentar är: Nyköping levererar.
Min kommentar är: Om Nyköping levererat hade duktiga tjänstemän varit kvar.