Förra året nådde man målet och man ser ut att göra det i år. Slår man upp SN kan man med jämna mellanrum läsa om nya och spännande byggprojekt i och omkring centralorten. Rör man sig i de centrala delarna av stan kan man se gammalt rivas och nya, rekorddyra bostäder växa fram. I utkanterna av centralorten trängs djuren undan allt mer, skog rivs, åkermark förstörs och delar av Sörmlandsleden försvinner när befintliga bostadsområden utvidgas och helt nya planeras.
Det är väl baksidor man får acceptera i en tillväxtkommun som Nyköping. Lägg därtill nya industriområden och köpcentrum som är i ständig förnyelse. Ute i kommunens periferi, dvs mer än en mil från centralorten, gnuggar nog många kommuninvånare sömndruckna ögon när de får läsa rubriker om att Nyköping växer. Här är man vana vid att skolor läggs ned, att butiker stängs, att kommunikationer försämras och att service inte längre finns.
Läser man på kommunens hemsida ser man dock en liten positiv trend för de mindre orterna i kommunens utkanter, dvs de orter som ligger längre än en mil från centralorten. Befolkningsminskningen är inte lika brutal som för några år sedan, men den ökning som vissa orter kan uppvisa är dock marginell.
Det visar ändå på något som borde få kommunpolitikerna att damma av sin gamla slogan om att ”Hela kommunen ska leva” lite oftare än vart fjärde år. Människor vill bo på landsbygden och kanske kommunens ”förbättringsvandringar” kan bringa lite hopp till uppgivna landsortsbor.
Ser man på kommunens senaste översiktsplan (2013-11-12) tror jag dock inte att landsbygdsborna ska hoppas för mycket. Man verkar redan bestämt sig för att orterna ute i periferin ska gå en oviss framtid till mötes och kanske är det som en känd krönikör på SN skrev för ett antal år sedan. ”Det finns starka krafter i stadshuset som inte vill se en satsning på landsbygden”. Vi fick aldrig veta vilka dessa krafter var eller om de fortfarande rör sig i korridorerna.
Stefan Karlsson