Jag är också säker på att Per Ivehammar på Tessin skolan inte är ute efter att skära ner resurserna för de högpresterande eleverna, men möjligen för aktieägarna, vars vinster enligt SN är tämligen substantiella. Nej, problemet är nog att resursfördelning och skolpengen inte fungerar så bra ihop. Sanningen är nämligen att elever med goda merit poäng från nian får en chans att i gymnasiet nå sin fulla potential, men till elever med ett annat hemspråk än svenska, eller med en diagnos, räcker inte resurserna. De får aldrig samma chans att nå sin fulla potential. Nyköpings gymnasieskolor är tydligt segregerade.
Sofia Remnert, liberal gruppledare i stadshuset, vill inte se en SALSA-peng på gymnasiet. Som liberal tror hon på fri konkurrens. Jag tror också på fri konkurrens mellan skolor, men för att fri konkurrens ska fungera måste den vara rättvis. Det är den inte i dag. Privata skolor kan välja sina elever, det kan inte kommunen. Det leder till en snedrekrytering.
Som vinstdrivande företag kommer de privata skolorna att rekrytera de elever som ger den största vinsten. Så fungerar marknaden, och det är inte det vi behöver ändra på. Vad vi behöver är att göra elever med större behov av lärartid och specialpedagogik, lika åtråvärda för de privata skolorna som elever med höga betyg och utan behov av extra stöd eller hjälp. Så, Sofia, jag har en fråga till dig. Hur gör vi gymnasieskolan rättvis?
I dag väljer skolor som kan bort elever som kräver extra tid. De är inte lönsamma, men samma dag som privata skolaktörer aktivt börjar locka dem till sig vet vi att vi har lyckats. Då har marknaden bedömt dem som lika lönsamma som elever utan särskilda behov. SALSA är inte ett självändamål – målet är en rättvis skola och det har vi inte i dag.
Johan Holm