Jag kan rekommendera er att läsa Amningshjälpens hemsida för lite uppdatering om hur amning fungerar då det skulle ta för mycket plats här.
Men lite kort: En del barn vill ha lugn och ro vid mat, andra gillar liv och rörelse, gärna med dammsugare, stereo och tv på om det är för lugnt hemma. Det märks ju tydligt på barnet vad det föredrar, ett barn som suger lugnt och nöjt för att sedan somna är knappast stört. Det är den stora fördelen med burna barn, de gråter mindre och är nöjda med närhet till både mamma och maten.
En viss ironi här är att ni verkar tycka synd om ett barn som ammas i det lugna biblioteket, medan bibliotekarien hänvisade mig till det stökiga barnrummet vars decibelmätare brukar stå på rött när det är tre barn eller fler.
I det här fallet var det sportlov, ni kan ju föreställa er ljudnivå, plus avsaknad av lediga sittplatser.
Barn ska i dag friammas, det vill säga ammas när de signalerar att de vill ha. Att amma med flera timmars mellanrum och tro att det går att planera är få föräldrar förunnat och inget BVC rekommenderar. "Sitta fast i mjölkstinna bröst" var en rätt bra formulering för vad ett litet barn behöver, även om den visar på en negativ attityd.
Blöjdiskussionen känns malplacerad, jag har aldrig bytt blöjor på cafébord så det får väl någon som har de vanorna förklara.
Om biblioteksbesökare tar illa upp över amning, vilka fler personliga preferenser ska vi tillgodose och be avlägsna sig? Beslöjade kvinnor? Obeslöjade kvinnor? HQBT-personer? Hade jag fått lämna min sons bokrecept hade jag knappast stått kvar mitt i biblioteket utan gått vidare. Nu tilläts jag inte ens framföra mitt ärende innan jag högljutt fick min amning utpekad som "ser verkligen inte trevligt ut" inför tiotalet stirrande besökare. Varken proffsigt eller diskret.
Amningsuppropet/Kicki Sahamies