Replik Svar på Erik Bengtzboes debattartikel i SN 17/4 om ”Fler timmar i svenska och matte behövs”.
Jag vet inte om Moderaterna som parti står bakom förslaget att utöka skoldagen med en timme för att minska klyftan mellan de elever som går ut grundskolan med höga betyg och de som gör det med låga eller inga alls, eller om det bara är en enskild desorienterad ledamot som varit lite för impulsiv i tanke och handling som tagit plats i media.
Men tills någon redovisar fakta, resultat av forskning eller annat som med säkerhet kan styrka att det är en framgångsrik väg att nå önskat mål kommer jag att hävda motsatsen, att det är direkt kontraproduktivt och istället kommer att öka klyftorna.
Det kommer att gynna de högpresterande eleverna, de som har ork och motivation att hänga kvar en timme till i plugget för att plocka ytterligare ett A till betyget.
De som med alla medel kämpar för att nå upp till ett E, kanske i något ämne till och med lyckas få ett C, de som är så slut redan vid lunch att lektionerna därefter blir en kamp för att hålla sig vaken, för dessa riskerar den ytterligare lektionen att bli den som får dem att välja bort skolan helt.
Om avsikten med satsningen är att öka jämlikheten och skapa en mer likvärdig skola tror jag att de två miljarder man är beredd att satsa kan användas på betydligt smartare sätt.
Vi behöver se de elever som har svårt att nå målen och vi behöver förstå varför de inte gör det. Vi behöver visa dessa att det finns möjligheter, vi måste bli mycket mer flexibla och hitta lösningar utanför boxen. Inse att skolan inte är en arena för alla, nyttja möjligheten till anpassad studiegång. Detta kan vi genomföra genom att ta de pengar man tänker satsa på utökad lektionstid och i stället satsa dessa på till exempel socialpedagoger med kunskap om de olika svårigheter som sätter käppar i hjulen för eleverna, korridorpedagoger som kan skapa en trygg arbetsmiljö för alla samt att göra skolan till en attraktiv arbetsplats som lockar de unga till lärarutbildningen och där skickliga, erfarna pedagoger väljer att vara kvar.
Assar Johansson ”korridorpedagog”