Utgångspunkten för att regeringen vill begränsa vinster i de privata välfärdsföretagen bygger på antagandet att vinster har företräde framför kvalitet i det privata. Alltid. Man tycks också tro att så kallade övervinster är allmänt förekommande och därför måste förhindras uppstå.
Tyvärr är detta resonemang, förankrat i klassisk vänsterideologi, byggt på en felaktig tankefigur, något som Henrik Nordahl, docent på Institutet för Näringslivsforskning och David Sundén, ekonomie doktor på Lakeville Economic Consulting, konstaterar i en artikel nyligen i Dagens Samhälle.
I stället för att göra privat verksamhet till syndabock för det som inte fungerar, borde man i stället fråga sig varför offentlig välfärd har sämre produktivitet än privat utförd sådan. Att försvåra för privata välfärdsutförare gör ju inte att den offentliga blir bättre, utan resultatet är snarare att det blir sämre för alla. Det tycks snarare vara så att välfärdsutredningen är en pseudofråga runt ett problem som egentligen inte är så stort.
Däremot är det ett bekvämt sätt att skjuta fokus på annat än det regeringen misslyckas med, nämligen de stora frågorna om integration, skolornas dåliga resultat, bostadsbyggandet och samhällets utveckling i stort.
Ursula Falkringe (M)
ledamot