Djur Den 4 oktober tänker vi särskilt på som Djurens dag. Kortformerna Frans och Frank har namnsdag i almanackan. Namnen går tillbaka till den h elige Franciskus på 1200-talet.
Denne Franciskus var en rik ung man som gav upp rikedom och makt för att leva bland de fattiga. I sin skapelsens lovsång, Solsången, prisar han himlakropparna, väderfenomenen, elden, Moder Jord, människor som förlåter varandra och tåligt bär lidande och kroppslig död och han uppmanar till ödmjukhet. Franciscus ser allt och alla som jämlikar och delar av helheten. Han är förebild för många i dag. Dessutom skyddshelgon för nationalparker och miljörörelser och han inspirerar till Djurens dag.
Att tro att vi i Sverige alltid har världens bästa djurskydd är inte bara felaktigt, det hindrar oss också från att göra något för djuren på individ- och samhällsnivå. Den mänskliga grymhet som kan vara både en kunskapens och en okunskapens grymhet skadar inte bara djuren utan också oss själva. När det gäller långa, plågsamma djurtransporter är dessa väl dolda på våra vägar för oss människor men ytterst kännbara för djuren. Andra länder kan ha betydligt strängare djurskyddslagar än Sverige.
Inte alla djurförsök är nödvändiga eller etiskt försvarbara. Som alltid spelar pengar in när många forskare behöver stärka sin ekonomi med projektpengar.
Inte minst det moderna intresset för vegetarisk mat kan hänföras till djurfabrikernas utnyttjande av levande individer. Vegetariskt, mjölk och ägg är vad vi historiskt i Sverige levat av i vardagen, när tiderna varit goda. Hög konsumtion av kött leder till sjukdomar, får vi veta, så detta har inte varit normen förr. Vi är inte historiskt vana.
Imitationer och bra möjligheter i övrigt klär oss varmt och vackert. Vi behöver inte päls.
Den 4 oktober är den helige Franciscus dag och Djurens dag, då vi särskilt tänker på djuren, som biologiskt och beteendemässigt är oss mera lika än vi anar.
Gunilla Lysell