Vi skapar så mycket oro och rädsla för det svåra, det hemska, det onda som skulle kunna hända. Och visst måste vi förbereda oss för det svåra som vi VET kommer att hända. Men vi måste också förbereda oss för det goda vi VILL ska hända.
Har vi inte ofta lagt märke till att om vi hela tiden tänker på, värjer oss mot och förbereder oss för det onda, så händer det verkligen? Men om vi vill att det goda ska få chansen att ske, borde vi väl förbereda oss på motsvarande sätt? Ständigt tänka på, vara öppna för och förbereda det goda. Vi måste BYGGA UPP det goda, med sikte på att det verkligen ska hända.
Det bästa sättet att förbereda oss för det svåra, det onda, som vi är rädda för att det KANSKE kommer att hända, borde väl vara att vi förbereder för att det goda händer i stället, genom att tänka gott, göra det goda, bygga det goda?Också det svåra, som vi verkligen VET att det kommer att ske, kan vi förbereda oss för. Till exempel alla följder av klimatförändringarna och alla folkvandringar av flyende människor, som vi vet kommer att ske, därför att det redan sker. Tänka gott, göra gott och bygga det goda!
Hur tänker man gott? Rimligen är det genom att först lära känna och skaffa sig kunskap om det man är orolig eller rädd för (vi vet ju att när trollen kommer ut i ljuset – kunskapens ljus! – så spricker de). Utifrån sin kunskap – när man ser delarna och hur de hör ihop med helheten, ser vad som är orsak och verkan – kan man börja göra det goda, därför att man VET vad som är gott. Då har man också lättare att tänka längre, att se hur det kan bli gott på lång sikt, det goda man börjat bygga. Det viktigaste är att bygga det goda hos barnen, så att de får kunskap, hopp och mod att klara av det vi ställt till och inte hinner ställa till rätta innan vi är orkeslösa eller borta.
ÅsaLisa Linnman