Någon borde undersöka ­hoten mot politiker

Insändare
annons

Det här är en insändare med syfte att påverka. Det är läsare och andra externa skribenter som skriver texterna och det är deras egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Replik I varsitt debattinlägg väcker Björn Wadström (SN 14 juni) och Stefan Karlsson (SN 15 juni) principiella frågor kring den demokratiska funktionsnivån i Sörmland (och i Sverige). Wadström när han, apropå landstingsdirektör Jan Grönlunds försvarsappell (SN 9 juni), kritiserar bruket av skatte­pengar till att avsluta medarbetares anställning.

Antingen för att hen inte anses passa in i organisationen eller att hen behöver belönas med arbetsfri inkomst. Den första kategorin består av anställda som kritiserar organisationen, den andra av högre tjänstemän.

Är det så att även politiken hanteras av tjänstemän, är det landstingsdirektören vi därför ska rösta på i valet 2018, undrar Wadström?

Om hoten mot politikerna handlar Karlssons text, med hänvisning till Gissur Erlingssons (SN 14 juni) som i likhet med flera före honom beskrivit hoten mot lokala politiker från enskilda medborgare som ett hot mot vår demokrati. Karlsson fördjupar diskussionen med påpekandet att hotvapnet politikerna använder internt är väl så skadligt. Som bestraffar personer med fel åsikt med samma slags metod som Wadström indirekt beskrev i sin ­artikel. Man stryper familjeekonomin med av tjänstemän avslutad civil anställning.

Ingen (vad jag vet?) har hittills undersökt sambandet mellan den växande hotbilden mot lokalpolitiker och samma politikers kapitulation mot tjänstemannamakten. Att Södermanlands Nyheter leder den svenska debatten är livsviktigt.

Svaret på Wadströms fråga är sorgligt nog ja.

Anders Mansten (VfP)

Läs mer om dessa ämnen

Insändare
annons

Mest delat denna vecka