I SN 20/5 berättar Urban Granström att antalet tomma lägenheter i Nyköping ska bli fler och det på bekostnad av de få grönområden som finns kvar. Stockholmare som är vana vid asfalt och betong kanske lockas att flytta hit, även om offentliga befolkningskurvor säger annat.
2016 skrev samme Granström på ett avtal med Sverigeförhandlingen i samband med bygget av Ostlänken. Avtalet gör gällande att "I arbetet förhandlar man med berörda kommuner om var spår och stationer ska finnas och hur mycket kommunerna i gengäld ska bidra med bostadsbyggande och medfinansiering". För Nyköpings del innebär avtalet minst 7 400 bostäder fram till 2035.
Är det med desperation i rösten som kummunstyrelsen förkunnar att man måste bygga mer trots en välkänd överproduktion redan nu? Var vänliga då att förklara hur många av de 7 400 lägenheterna som är kvar att uppföra de kommande åren och hur många miljoner kommunen riskerar att få betala om avtalet inte fullföljs.
Till och med SVT uppmärksammade Nyköping och alla tomma lägenheter i ett reportage 14/5.
SR tog i ett reportage 12/5 upp situationen i Örebro som också brottas med tomma lägenheter. Bara under 2024 förlorade det kommunala bostadsbolaget 35 miljoner på dessa. Alla begriper säkert att tomma lägenheter kostar, men alla kanske inte har klart för sig på vilka den kostnaden landar i slutändan.
"Sammanfattningsvis är grönområden av olika slag livsviktiga för framtidens städer. Grönområden rensar luften, dämpar buller, mildrar effekter av skyfall och värmeböljor samtidigt som de bidrar till att skapa ett behagligt klimat i staden". Så står att läsa i Världsnaturfondens dokument Grönare städer - framtidens städer från 2019.
Med benägen hjälp från invånarna kanske Urban Granström kan få tips om kvarvarande grönområden där man kan smälla upp några villor, radhus eller varför inte sju våningar höga komplex. Det behövs i en växande stad dit mångmiljardprojektet Ostlänken ska locka pendlare. Kostnaden för denna järnväg är redan uppe i över 91 miljarder (budgeten sade 54) och då har man ändå bara påbörjat förberedelserna.
För att återgår till avtalet med Sverigeförhandlingen. Det står att kommunen måste uppföra 7 400 bostäder till 2035. Kommunen består av fler orter än centralorten. Varför inte skapa förutsättningar som gör att de mindre orterna kan växa? Detta för att skolor, föreningar, service, kommunikationer och andra viktiga faktorer för en levande landsbygd ska kunna bibehållas.