Landsting Efter decennier av frälsningsläror för sjukvårdspolitiker, upphängda på managementfloskler, har turen nu kommit till – Patientcentrerad vård. Region Skåne, som gått i bräschen för flera tidigare – Leansjukvård hette en av dem – beskriver den så här på sin hemsida: ”En personcentrerad vård innebär att personens unika perspektiv ges likvärdig giltighet som det professionella perspektivet. Patienten blir medskapare och partner i den egna vården och i vården utveckling”.
Liksom tidigare frälsningskoncept innebär den nya samma grova kränkning mot sjukvårdspersonalen; som allihopa tills nu – dumma spån som vi är – verkar ha sysslat med ocentrerad vård där patienterna inte får vara med att skapa och utveckla. Hur mycket av regeringens en och en halv nya sjukvårdsmiljard som kommer användas till det här törs jag inte gissa.
Ännu tydligare framkom politikernas övertygelse, under fullmäktigemötet 20 juni i Nyköping, när motionen om återöppnandet av barnplatser på Nyköpings lasarett behandlades. Fyra partier – M, SD, VfP och KD – var för; de fyra ledningspartierna – S, MP, C och L – stod emot tillsammans med V.
Mattias Claesson (C) med argumentet: ”Varför ska vården för barn i Vingåker vara sämre än för barnen i Nyköping”. Fredrik Lundgren (L), sa ”Vi kan inte ta ett steg bak när vi behöver ta flera steg fram”.
Med de visdomsorden stakade landstingsråden ut vägen för Nyköpings lasaretts framtid. Enklast beskrivet så att snart kommer sjukhusvården för patienter i alla åldrar vara likvärdig för etthundratusen kustbor som för Vingåkersborna. Därför att Nyköpings lasarett har strippats på betydligt mer än sängplatser för barn. Att patienter i alla åldrar kommer erbjudas fulla möjligheter att (inom ramen för strukturförändringarna) skapa och utveckla tror jag nog.
Anders Mansten (VfP)