Barn Det är så härligt att vara mamma! Det största, viktigaste en kan vara. Det medföljer dock en hel del. Och det mesta du gör är fel.
Du ska som gravid vara lycklig och stråla.
Inte ta i för mycket men va duktig och träna.
Du ska amma heltid, det är det allra bästa.
Men absolut inte för mycket, lite eller länge, och inte så någon kan titta.
Du ska alltid finnas där för ditt barn, visa vägen, uppfostra.
Men du måste vänja barnet tidigt att lämnas bort och vara på förskola.
Du ska alltid kunna laga, hitta och fixa allt, lösa bråk och medla.
Men du får aldrig någonsin tappa tålamodet, skrika, gråta eller skälla.
Du ska älska, ge trygghet och närhet.
Men du får inte skämma bort barnet med det.
Du ska vara mamma på heltid.
Men du måste absolut ha ”egentid”.
Du ska sätta gränser, ha regler, ge konsekvenser.
Men du får inte vara för hård eller släppa efter.
Du ska alltid ”vinna”.
Men alltid barnet respektera.
Du ska lagom oroa.
Men inte vara hönsmamma.
Du ska laga all mat från grunden.
Men måste undvika socker, kolhydrater och e-nummer.
Summa summarum är lika med.
Som förälder gör du ofta fel.
Och jag felar på det mesta kan en säga.
Jag är den största hönsmamma, som ammade länge utan att skyla. Är hemma tills de börjar skola. Kan tappa och skrika, gråta och skälla. ”Skämmer bort med närhet” så mycket jag bara kan. Har sällan ”egentid” även om jag kan. Jag släpper efter, kompromissar och ingen vinner över varann. Vi bakar och äter både godis och på pizzan.
Men jag skiter faktiskt fullständigt i hur en ”ska göra” numera.
Jag lyssnar på hjärtat i stället och slutade försöka.
För jag är övertygad om att det som känns rätt är det rätta att göra.
Det är lite sorgligt dock att det tog 16 år och 4 barn för mig att fatta.
Att svaren finns här inom mig, inte hos andra.
Om hur en är en helt ok mamma.
Men en kan ju inte vara snabb på allt, bättre sent än aldrig kan en tycka.
Och jag är fasen en grym mamma!
Inget annat skulle jag någonsin vilja göra.
Än att fela järnet här i mitt kaos, det livsgivande, underbara.
Med min älskade fantastiska barnaskara.
Jessica Kirjavainen