Skolan Idag vet alla i Nyköping att kommunen byter skolchefer ofta. För ofta. Vad inte alla vet är att skolan också byter chefer på lägre nivå i en ännu högre takt. Under mina tio år på Tessinskolan har jag mött sammanlagt 18 rektorer och biträdande rektorer. Den genomsnittliga omsättningstiden på en rektor är c:a 24 månader. Det får en del konsekvenser.
En skola är i grunden en ganska självgående organisation. För den dagliga driften behövs knappast det garnityr av högre chefer som arbetar på BUK. Sker inget ovanligt klarar sig verksamheten också utan rektor. Lärarna är behöriga och rutinerade, de och elever vet vad de ska göra, scheman finns.
Men om man vill ändra något. T ex förbättra verksamhetens resultat – då behövs en kunnig och insatt ledning, med goda idéer och ett gott ledarskap. Problemet är att chefer, såväl högre som lägre, helt enkelt inte stannar tillräckligt länge för att hinna reformera verksamheten. En ny chef tillsätts, möten hålls, planer görs upp, arbetsgrupper tillsätts, rapporter skrivs, förslag konkretiseras, cheferna försvinner, allt hamnar i byrålådan … ny chef utnämns, nya möten hålls, nya idéer ser dagens ljus. Jag och mina kollegor har följt detta händelsernas kretslopp många varv. Det de nya cheferna säger sig vilja göra blir aldrig till något eftersom de inte stannar tillräckligt länge.
Ur skattebetalarnas synvinkel är det här inte så bra. Cheferna är välavlönade, men tack vare den ständiga omsättningen så påverkar de inte den dagliga verksamheten. Ur skattebetalarnas synpunkt hade det förmodligen varit bättre att satsa på något som ger konkreta förbättringar av resultaten på kort tid, t ex fler lärare och pedagoger på skolorna. Chefer som bara stannar några år saknar nämligen värde för en verksamhet som kräver ett långsiktigt tänkande. Långsiktighet bör vara fokus för kommunen när nästa skolchef rekryteras. Kanske kan en ny chefskultur då sprida sig neråt i organisationen.
Johan Holm