Lärdomar Till att börja med vill jag tacka de vuxna förebilder som gjorde min barndom till ett helvete. Bortsett från blixtrande minnesbilder och posttraumatiska ögonblick av fullständig frånvaro har ni givit mig en gåva.
Ni förkalkade mig och släppte ut mig felinformerad i den “fria världen”, men ni gav mig en uthållighet som, även om det skulle ta mig många år att upptäcka, har gett mig ett högre syfte. Ni gav mig en förmåga att ta skit och kritik och samtidigt hålla stånd mot smärta.
Men ni tog också någonting ifrån mig. Den aspekt av livet som borde skänka mig kraft bemöter jag med likgiltighet och påklistrat engagemang. Min förmåga att värdesätta kärnfamiljen är instinktivt obefintlig.
Jag kämpar så hårt för att dölja det djupa hål på den plats där en sund uppfattning om kärnfamiljen borde finnas. Jag kommer aldrig att kunna se kärnfamiljens fullständiga betydelse med helt hjärta. Det kommer alltid finnas påklistrade känslor.
De säger att det är tröttsamt att vara förälder. De säger till och med att man ska vara trött. Jag önskar att jag hade genuina känslor att luta mig emot, för då hade jag kanske kunnat hålla med.
Jag har varit pappa i snart två och ett halvt år. Jag har lämnat min Josefin ensam med vår son två gånger. Jag har investerat friskt, både tid och pengar, i min “karriär”. Att hon fortfarande väljer att leva med mig är ett av livets mysterium, för jag har verkligen inte förtjänat det.
Till en början hade jag stora förhoppningar om att jag skulle klara det. Att jag skulle bli bra. Men jag hade fel. Mörkret fanns där hela tiden.
Likgiltigheten. Jag har svurit på att ta upp kampen mot den, för jag lägger mig aldrig ner igen. Mina värderingar och rebelliska vägval ger mig ofta mer problem än vad som borde vara uthärdligt, men jag är inte redo att lägga mig ner och dö. Inte riktigt ännu.
Så tack till er som gjorde min barndom till ett helvete. Ni gav mig en gåva, och ni gav mig styrkan att orka bära den.
Jag har tagit det jag behöver. Resten av era lärdomar faller i glömska.
Christoffer Andersson grundare av Chrillez Copy och Nyköpings Filmsällskap