Skolan Nya rektorer och turbulenta år, mögel, flyttar hit och dit samt renoveringar för miljoner. Jag kan konstatera att mina tre år på Nyköpings Högstadium Omega inte har varit vad jag såg framför mig när jag i vårterminen av sexan för första gången klev in genom entrén i min nya skola. Ett halvår efter att jag och alla andra nyblivna sjuor drog igång vår högstadietid fick vi reda på att det fanns mögel i lokalerna. Det var vid den tiden som vi faktiskt började känna oss hemmastadda i våra korridorer, och det kändes därför lite förargligt att behöva byta lokaler inom skolan. Till våren kom det dystra beskedet: renoveringarna var inte nog och vi skulle behöva utrymma under kommande det året.
Det var med skräckblandad förtjusning vi styrde stegen mot Tessin en varm dag i augusti, vi skulle ju faktiskt gå på samma skola som gymnasieelever! Tiden på Tessin var emellertid inte så upphetsande som vi trott, allt eftersom dagarna gick insåg vi att det ju var en helt vanlig skola. Även den med mögel. Under vintern kändes det som vi befann oss i en mögelbubbla gåendes mellan Alpha och Tessin. När vi senare, en ännu varmare vårdag fick styra våra steg bort från Tessin en sista gång, var det med höga förhoppningar om att få flytta in i ett nyrenoverat Omega i höst.
Ånyo fick vi kliva in genom entrén och mötas av vita väggar, ljusa korridorer, klassrum byggda för arbetsro och det bästa av allt: nya, fräscha toaletter! Jag såg fram emot mitt sista år på högstadiet.
Nu känns det tråkigt att det bara är en termin kvar. Trots all “turbulens”, som det skrivits mycket om, har våra fantastiska lärare gjort allt i sin makt för att underlätta och göra undervisningen så smidig som möjligt. Detta är något jag är oerhört tacksam över. Personalen på skolan, åtminstone i mitt arbetslag, har behandlat oss med respekt och värdighet – vilket jag kan se har haft en stor inverkan på oss. Jag är avundsjuk på de elever som ska få äran att överta våra fina lärare, ni kommer få tre helt fantastiska år
Nöjd elev i arbetslag 7