Föräldrarna har lurats

Övrigt2018-03-18 11:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skolan Med friskolereformen skulle 1) nya pedagogiska ­modeller användas, 2) konkurrensen skulle göra alla skolor bättre och 3) föräldrar och barn skulle kunna välja skola.

När det gäller 1) är det enda som gäller är att ha minsta möjlig antal pedagoger för att tjäna mer pengar. När det ­gäller 2) har konkurrensen bara inneburit att en del av friskolornas skolpeng används till att anställa personer som marknadsför företaget. När det gäller 3) så har det visat sig att det är oftast bara de resursstarka föräldrar som väljer skolan, ­vilket har lett till segregation.

Allt detta är känd men ”glöms bort” förstås av borgerligheten. De föräldrar som ­väljer friskolor anger oftast att deras barn syns mer i en mindre skola. I en rapport i Lärarnas Tidning från januari 2018 kunde man läsa om lärartäthet: I kommunala grundskolor i landet går det i genomsnitt 11,8 elever på varje lärare, i Academedia 14,0, i Kunskaps­skolan 16,2. I vilka skolor syns barnen mer?

Föräldrar till barn i friskolorna har lurats.

En lärare