Trafik I en insändare i SN 20/2 –19, sätter Anna Bohlin fingret på ett antal viktiga synpunkter på det omstridda projektet ”Förbifart Trosa”. Vid sidan om skadlig miljöpåverkan och utarmad centrumhandel i tätorten, skall här endast fokus riktas mot två frågor: 1. Syfte? 2. Finansiering?
1. Det förefaller ha konstaterats att någon avlastning på centrumtrafiken inte kommer att äga rum. Således bör det endast vara tänkt att underlätta för biltrafiken från/till Tureholmshalvön och området i övrigt. Det är svårt att värja sig för misstanken att det endast handlar om att ”kratta manegen” för de större eller mindre fastighetsägare som dominerar området. För – som Anna Bohlin framhåller – markvärdena kommer snabbt att raka i höjden så snart exploateringsmöjligheterna visar sig. Vinnarna är inte svåra att identifiera. Skall skattebetalarna medverka till detta?
2. Finansieringen av vägbygget skall – enligt vad som hittills framkommit – ske genom att Trosas skattebetalare skall stå för runt 85 miljoner kronor av anläggningskostnaden. Så vitt man kan förstå, är det meningen att pengarna skall återbetalas i takt med att markexploateringen fortskrider. Hur lång tid detta kan tänkas ta, har veterligen inte slagits fast.
De 86 miljonerna (om de nu kommer att förslå) bör rimligen kunna betraktas som en investering. Då uppkommer fler frågor: kommer investeringen att ge någon avkastning som kan täcka dels en rimlig vinst till finansiärerna/skattebetalarna och dels en (förmodligen avsevärd) riskpremie.
Dessutom bör någon kunna ange ungefär när och i vilken takt återbetalning och avkastning kan räknas hem. Det ligger i farans riktning att nuvarande investerare/skattebetalare inte hinner få något alls.
Gunnar Ericsson