Replik Svar till Annelie D. Brash (SN11/1). Jag välkomnar Annelies svar till min replik (SN 7/1). Det gör det enklare för läsarna att förstå vad Annelie har för politiska åsikter och på vilken sida hon är i denna fråga om privatiseringen av skolan. Tidigare har Annelies artiklar handlat om att skattepengarna hamnar i riskkapitalisternas fickor och det upprepar hon även denna gång. Så problemet är egentligen hur vinsten från verksamheten av de privatiserade skolorna används av ägaren.
Annelie har inte svarat på frågan varför elevernas resultat gör att Nyköpings kommun ligger kvar på plats nummer 233 i sammanställningen som gjorts av SKL. Dessutom nämner Annelie ingenting om rapporten ”Ett söndrat land, skolval och segregation i Sverige” där man kallar Nyköpingsmodellen för ett experiment som lett till just segregation. Jag har inte citerat SN någonstans utan läst rapporten i sin helhet där man ser tendenser.
Annelie undrar varifrån denna stökighet jag skriver om kommer. Hon har glömt de bränder som tidigare anlagts i skolan ett antal gånger. Förflyttningarna på grund av problemet med mögel som nu är åtgärdat, är också bortglömda.
Det är viktigt att komma ihåg att likvärdighet i skolan inte handlar om att gå i en gemensam storskalig skola. Du kan få likvärdigheten med en spridning av småskaliga skolor om de får resurser.
Med en skola där barnen inte får ro att hämta kunskap, där lärarna inte har ro att vara lärare, där resultatet för eleverna inte lyfter, där omsättningen på rektorer är hög, där problemet med att hitta kompetenta lärare utgör ett ständigt bekymmer, är det inte underligt att privata aktörer insett att det finns ett problem och en öppning att göra något åt det, och att de gör det.
Dessa entreprenörer borde prisas och inte nedsättas. Det finns ett behov av kontroll för dem dock. Avslutningsvis, alla föräldrar har rätt till information för att besluta om sina barns framtid.
Edward Sevume