Miljö Vi agerar reaktivt på klimatfrågan. Nu är ju problemet att människans motpart i denna konflikt är vår egen källa till liv, alltså själva klotets balans. En konflikt som vi har svårt att rå på. Reaktionen från oss människor kommer väl inte förrän vi alla dör på en gång, eller kan vi ställa om till någonting som inte gynnar oss själva, utan som gynnar det liv som består långt tid efter vår död? Det liv som utgörs av våra kommande generationer.
Mycket tyder på att vi inte kommer att klara av det. Ett exempel är vuxenvärldens oförmåga att se till barnens behov av ordentliga skolbyggnader. I det här fallet Oppebyskolan. Den skulle byggas om lovade vuxenvärlden barnen, men nu verkar planerna grusas igen. Om vuxna inte kan hålla sådana löften, hur i hela friden ska vi då kunna lösa klimatfrågan åt framtida generationer? Vi måste bry oss om barnen!
Nyckeln till framtiden är väl ändå kombinationen av kunskap och handlingskraftighet. Inte ett okunnigt velande tills det att det är för sent ...
Förälder