Skogsvård Ni mänskor säger er vara Skogars vänner,
men har ni någonsin frågat vad Skogar känner?
Ni verkar tro på nåt underligt vänster,
att vi Skogar vill göra ekologiska tjänster!
Men vi struntar i vad ni bruket kallar,
bara ni lämnar de flesta lövträd, granar och tallar!
Vi hade möjligen tänkt oss ett rimligt lån,
men det ni gör kallas enbart dödliga rån!
Ni söndrar hela vårt samverkansliv!
Ur ett skogligt och långt perspektiv,
gör ni en fruktansvärt kort procedur
med alla växter, småkryp och djur.
Ni bryr er inte ett dugg om dom under jord,
trots att ni orsakar massvisa kvalfulla mord!
För när träden mister kontakt med sin svamp,
får alla sakta men säkert näringsbristkramp.
Utan trädens energirika socker
får mykorrhizor förkrossande chocker;
och under utdraget plågsamma tider
världens rikaste mångfald tynar och lider.
Bakterier, amöbor, hoppstjärtar, kvalster,
hålls i det längsta på hopplösa halster,
nematoder, larver, tusenfötter och maskar,
allt närmare svältdöden traskar.
Det var ju för sin egen och oss Skogars skull
dessa väsen skapade mångfald och mull!
Miljarders miljarder med gemensam kraft
bytte socker från trädrötters saft
mot kväverik näring och mineral,
av vilket träden sen byggde Skogarnas sal.
Den handeln är numera tusan så skral,
i en plantering helt katastrofal!
Vi Skogar är också trötta på tjat
om växthuseffekt och klimat!
Vi vet att det inte längre finns tid
att läcka ut någon mera koldioxid.
Det är våra träd som är stora och gamla,
som har största förmågan att fånga och samla
CO2, vatten och kraften i solenergi,
så låt dom stå kvar och sålunda evigt förbli!
Skogar är allas gemensamma hem,
aldrig en fråga om vem som ska hjälpas av vem.
För ingen klarar sig utan dom andra,
dom kan enbart leva livet rätt med varandra!
Alla gör vad dom kan och föddes till
och inte vad människor plötsligen vill.
Nej, ni har blivit liksom förbytta,
tror att allting ska vara till mänsklig nytta!
ÅsaLisa Linnman Skogstolk, biolog och illustratör