Nationalism som en möjlig fara för freden

Övrigt2018-11-15 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kriget All heder till Frankrikes president Macron som samlade världsledarna i Paris för att minnas alla offren från första världskriget. Ett krig som tog 10 miljoner människors liv under fyra år och ett lidande i ett helvete som ingen kunde föreställa sig. Så viktigt att ständigt påminna oss själva och att bevara freden samt förstå att vi alla har ett ansvar för våra medmänniskor och det vi säger och gör i det lilla och i det stora. I tider som dessa behöver vi varandra både på internationell basis och i de mindre sammanhangen. När nationalismen breder ut sig och de stora världsledarna talar om sina egna länder som ett uttryck för egoism, att just deras länder är störst och viktigast, behöver vi förstå att samtal över gränserna skapar förståelse och att det är just i förståelsen för varandra som vi också blir starka tillsammans. Vi lär av varandra i de stora och i de små sammanhangen och denna kunskap bidrar till en bättre värld. Macron förstod detta och bjöd in till samtal som en påminnelse om att vi behöver varandra, att vi behöver bygga broar för att bevara freden med vår ödmjukhet och ­respekt för varandra som bas. Ingen människa eller land är en isolerad ö och att bygga upp murar samt visa en aggressiv attityd som visar på falsk styrka bidrar bara till mer hat och polarisering i världen. Tyvärr skapar vår egen rädsla en tro på ledare som säger hur det ska vara, att världen är svart eller vit. Vi kräver enkla lösningar på komplexa problem. Den som är stark och tuff vinner, den som har en retorik som bygger på rädsla och som får oss att sluta oss ännu mer och bygga murar på det som vi inte förstår eller orkar att förstå under ytan. Låt oss alla gå tillsammans med Macron på den röda mattan mot Triumfbågen för att minnas de som stupade och låt oss för alltid minnas krigets fasor. Låt oss tillsammans lösa framtidens utmaningar i kärlek och respekt över gränser och över nationer i det stora och i det lilla.

Annelie Danling Brash

Läs mer om