Innan sommaren väntas kommunfullmäktige fatta beslut om den nya översiktsplanen som ska ge en övergripande bild över hur kommunen ska utvecklas till 2030. En av de viktigare faktorerna är att man räknar med en befolkningstillväxt från dagens 12 000 invånare till 13 500. Och skulle befolkningsökningen fortsätta som den gjort de senaste åren skulle befolkningen bli ännu större än så framme vid 2030.
– Ska vi nå enprocentsmålet, att befolkningen ska öka med en procent per år, behöver det byggas 60 nya bostäder per år. Och i så fall ligger vi redan efter, säger Moa Öhman som är projektledare för översiktsplanen.
I så fall ligger vi redan efter
Och de nya bostäderna ska enligt planen finnas i så gott som varje del av kommunen. SN har tidigare skrivit om planerna på att möjliggöra byggnation längs med Torggatan på Frösängs gärde, samt i gästhamnsområdet nära Båt och motor. Men i planförslaget pekas även Ramdalshöjden och Dalgången ut som områden där oexploaterade ytor ska förtätas.
– Ett annat intressant område är Jogersö. Tidigare pekades det ut som landsbygd, men nu har vi valt att sätta det som stadsbygd. Det ska inte bli någon ny tomtmark, men vi håller på med en detaljplan som ska göra det möjligt att stycka av befintliga tomter för de fastighetsägare som vill. På så sätt skulle området successivt förtätas, säger Moa Öhman.
– Samtidigt är Jogersös friluftsområde något som inte ska röras. Det är klassat som riksintresse för det rörliga friluftslivet.
När det gäller Peterslund- och Sundaområdet står det i översiktsplanen att det ”bör förtätas med flerbostadshus med varierande utformning och utsmyckning av bebyggelsen för att uppnå ett blandat område” men att hänsyn ska tas till naturområden som ingår i en grön kil.
I Sunda centrum vill man att det ska finnas möjligheter för en utveckling av mindre handelsverksamheter. I anslutning till det lilla centrumet anses det även finnas möjligheter till utveckling av bostäder.
Brevikshöjden pekas också ut som ett område för utveckling av bostäder. Detta i form av flerbostadshus eller stadsradhus.
När det inte längre kommer att vara en låg- och mellanstadieskola skulle den ytan kunna användas till annat
I stadskärnan pekas det på att det finns över 1 500 kvadratmeter obebyggda ytor som bör ses över för förtätning i form av en förtätningsplan.
– Just nu håller vi på att titta på D-skolan. När det inte längre kommer att vara en låg- och mellanstadieskola skulle den ytan kunna användas till annat, säger Öhman.
Att områden pekas ut för en framtida bebyggelse betyder inte att det med säkerhet kommer att byggas något där. Först måste en detaljplan göras – och i slutändan måste någon vilja och ha möjlighet att bygga husen.