Skola Elevernas resultat sjunker och sjunker på Nyköpings högstadium. Betygen är nu under riksgenomsnittet. Rektorer kommer och går, likaså lärare. Det sägs att över 50 procent av de lärare som började på den fantastiska nya skolan 2014 har lämnat den. När frågor kring varför det är en så stor personalomsättning ställdes så svarade man att det inte var så utan att det var naturligt. ”När man bygger nya organisationer så passar det inte alla” Det kanske är så att när man bygger en ny organisation utan att lyssna och ta tillvara tidigare goda exempel och resultat så lämnar medarbetare skolan. De fackliga organisationerna har hela tiden påpekat och reagerat på den höga personalomsättningen men inte fått något gehör.” Det kommer att bli bra”, är ett mantra de styrande hela tiden har uttalat. Senast i SVT Nyheter Öst där Kent Pettersson ordf i barn- och ungdomsnämnden säger ”När vi får en jämlik elevsammansättning kommer resultatet att stiga”. Tills dess får elever och föräldrar se sina barns betyg sjunka. Detta har elever och föräldrar fått leva med i tre år. Hur länge till ska det få vara så?
Nu kommer det mer och mer kritik över storskolans haveri men då säger Kent Petterson i SVT Nyheter Öst. ”Jag tycker det blivit så som vi förväntade oss med en bra skola för alla elever” och Kent säger också ” Jag förstår inte vad som är alternativet till den här skolan” Det är skrämmande att högsta ansvariga politiker för grundskolan i Nyköping inte vill förstå, ta till sig fakta och kritik. Alternativet till den här skolan har alla föräldrar och elever som i dag går på andra högstadieskolor i Nyköping förstått, och de hundratals elever med föräldrar som har anmält sitt intresse för den nya högstadieskolan som vill starta nästa höst.
Kent svarar en anonym insändare, den 10 oktober, som är kritisk till Nyköpings högstadium att det är ”Olyckligt att hänga ut tjänstemän” Kent, vi är många som har en annan syn på vad som är olyckligt inom skolans värd i Nyköping. Det är att du och andra styrande inom skolan i Nyköping fortsätter att slå er för bröstet och enkom fokusera på integrationen medan betygsresultaten sjunker, lärare slutar och elever vill byta skola. I grannkommunen ökar betygsresultaten. Där har satsningen på lärarna gett resultat. Det kanske vore något att ta efter!
Förälder
Svar direkt:
När beslutet om Nyköpings högstadium fattades 2010 bestod årskullen av 92,5 procent födda i Sverige och 7,5 procent födda utomlands, en bakgrundsfaktor som på gruppnivå påverkar studieresultaten. Det året krävdes godkänt betyg i tre ämnen. 84,4 procent av eleverna blev behöriga till gymnasiet. 2017 bestod årskullen av 82,2 procent födda i Sverige och 17,8 procent födda utomlands. Numera krävs godkänt betyg i minst åtta ämnen. 90 procent av eleverna fick gymnasiebehörighet. Varför sägs det då att 24 procent av eleverna är obehöriga? Därför att den siffran inkluderar nyanlända elever. Det är orealistiskt att förvänta sig att den gruppen når gymnasiebehörighet i särskilt stor utsträckning. Men varför ser det sämre ut i Nyköping än i riket? Därför att Nyköpings högstadium har valt att ge även nyanlända betyg i det eller de ämnen det är möjligt. Och en elev som har betyg i minst ett ämne räknas med i Skolverkets statistik medan en elev som inte får något betyg alls inte finns med i statistiken. I många andra kommuner får inte nyanlända elever betyg i samma utsträckning.
Men Skolverket redovisar väl att bara 83 procent av eleverna som inte var nyanlända fick gymnasiebehörighet? Ja, Skolverket samlade i år in sin statistik före sommarlovsskolan. Då var siffran 83 procent. Efter sommarlovsskolan var behörigheten 90 procent. 2016 var siffran 86,5 procent efter sommarlovsskolan, vilket kom med i Skolverkets statistik.
Meritvärdena då? 2010 hade gruppen med svensk bakgrund 209,6 (16 betyg) och gruppen med födda utomlands 160,5. 2017 var siffrorna 227,5 (16–17 betyg) för dem med svensk bakgrund och 153,8 för dem födda utomlands, men den siffran verkar inkludera nyanlända med uppehållstillstånd men inte asylsökande, vilket krånglar till jämförelsen.
Nyköpings högstadium har självklart förbättringsområden. Men som komplement till annan rapportering väljer jag att betona allt bra arbete som dagligen utförs av skolans många skickliga medarbetare.
I många av Sveriges större städer finns högstadieskolor med riktigt låga resultat. Utan Nyköpings högstadium hade det varit fallet även i vår kommun. Jag förstår inte hur någon kan tycka att det vore ett bättre alternativ.
Kent Pettersson (S), ordförande, barn- och ungdomsnämnden Nyköping