Annie Mellström hade en lugn och idyllisk Svenssonuppväxt i Ockelbo. Kanske var det därför hon var så sugen på att resa efter gymnasiet.
– Jag har bott i Åre, Visby, London, haft 26 olika jobb och rest runt i världen. Har gjort extremt mycket på den tiden helt enkelt! Sedan blev det att jag flyttade till Stockholm. Min kille och jag bodde på olika håll då och kom överens om att Stockholm låg i mitten, och någon gång ska man väl bo där också.
Till vardags pendlar hon och pluggar till musikeventarrangör på Campus Nyköping. Det var där hon träffade Ida Andersson, som är projektledare på Pride. De går i samma klass.
– Det var hon som frågade om jag kanske ville vara med, bara, "kom igen, det blir kul!" Vi klickade redan första dagen, för båda två hade t-shirts med Led Zeppelin på. Och jag tänkte att, ja det blir nog kul! Ett lagom stort arrangemang, liksom. Jag har gjort stora, och jag har gjort mindre, och nu ville jag testa att göra ett som var mitt emellan, säger Annie.
Men att det bara är ett roligt projekt är inte hela anledningen till att hon är med.
– Det kanske är en nittiotalistgrej. Jag vill hinna göra skillnad under min levnad. Jag har egentligen alla förutsättningar att bara sitta på röven och själv leva mitt liv. Jag är straight, medelklass, vit, jag skulle bara kunna tuta och köra på det. Men jag väljer att inte göra det, det finns fortfarande mycket att göra för att många människor ska kunna leva sina liv.
Annie har varit ansvarig för att sköta intervjuer till de utbildningsfilmer som Nyköping Pride har lagt ut på sin Facebooksida.
– Och i en intervju där var det någon som sa, att det var inte män som såg till att kvinnor fick rösträtt. På samma sätt var det inte straighta som kämpade hårdast för att homosexuella skulle få gifta sig och skaffa barn, sa personen. Det fick mig att tänka till, varför är det ens så? Jag känner att jag vill vara med, jag vill hjälpa till. Jag vill leva i ett samhälle där alla får älska den de vill och där alla har samma förutsättningar. Då måste jag vara med och göra något åt det.
Den sista tiden innan allt ska sys ihop under de två Pridedagarna blir schemat allt mer hektiskt.
– Jag förväntar mig inte att sova de här dagarna, alls. Och efteråt... jag tror att jag kommer vara lättad. Och jag vet att jag kommer vara så sjukt glad över att ha träffat så många fina människor. När man går igenom en sådan här sak så växer man, och lär sig av varandra. Det låter kanske cheesy, men jag vet att jag kommer vara en lite bättre människa efter det här.
Varför är Pride viktigt?
– För att det behövs. Det är så enkelt.