Vården Styrelseordförande Monica Johansson lovar i länstidningarna (SN 7/7) att vända utvecklingen mot sämre tillgång för sörmlänningarna till sjukhusläkare. Den som yttrar sig i växande köer och längre väntetider för patienter som remitterats från vårdcentral till sjukhus.
Lösningen kallas patientkontrakt och riktas särskilt mot gruppen äldre och mycket sjuka som, enligt Johansson, kommit i kläm. En strukturreform utlovas så att ”sjukvårdsuppdraget skall kunna generera en jämlik och högkvalitativ vård”.
I en text helt nedlusad av floskler återfinns annars inte ett kommatecken till förklaring för vilken slags reform landstingsordföranden har i sikte.
Vad landstingsfullmäktige nyligen (20 juni) beslutade handlade inte ett dugg om satsningar på sjukhusvård eller förbättrad tillgång till sjukhusspecialister. Under mantrat – Patientcentrerad vård – handlade diskussionen istället om förstärkt primärvård. Tvärtom – om än i förtäckta ordalag – aviserades ytterligare nedskärningar av sjukhusvården från den politiska ledningen. En ledning som förefaller närmast religiöst övertygad om att utbyggd primärvård med förstärkta resurser för vård i hemmet för gruppen ”äldre och mycket sjuka” – simsalabim – kommer avlasta sjukhusen. Så att den idag katastrofala bristen på vårdplatser försvinner och så att sjukhusläkare helt kan koncentrera sig på att beta av köer.
Monica Johanssons patientkontrakt är ett kontrakt på vad som på norska kallas ”sommeltåg”, d.v.s. ett tåg som står still. Verkligheten för sörmlänningar i behov av sjukhusvård rör sig samtidigt allt snabbare åt fel håll.
Anders Mansten (VfP)