Integration Med denna insändare vill jag tacka alla medmänniskor som med respekt, kärlek och omsorg kommit för att tacka mig för mina insändare om integration och de modeller som jag tillsammans med mina kollegor på Nyköpings Högstadium har skapat.
Modeller där vi möts i det goda samtalet för att tala om rättigheter och skyldigheter i Sverige och hur vår demokrati fungerar.
Jag känner en så otrolig tacksamhet till Sverige och till alla människor som visade att det är möjligt att mötas på mitten i det goda samtalet som förenar, förklarar och beskriver hur vi tillsammans kan forma framtiden i styrka, kompetens, mångfald och kunskap.
Där vi ställer krav på varandra och där i vågar mötas i det som kan vara svårt för att finna en gemensam väg i respekt och kärlek till varandra och för Sverige.
Snart har jag jobbat med dessa samtal i fyra år på Schemalagd tid och jag kan se hur våra nyanlända elever och föräldrar växer i självförtroende, kunskap och respekt för vårt land och för vår demokrati.
Jag har ständigt förfinat metoderna och utifrån analys och utvärderingen förbättrat dessa med kollegor i mod och samförstånd.
Vi har gjort det för att vi måste och vi har gjort det för att mina kära kollegor från Syrien, Irak och Somalia ständigt påminner mig om att kunskap är det som förenar oss och kunskap är det som får oss delaktiga i vårt samhälle.
Vi har gjort det för att kunskap motverkar segregering och för att kunskap får oss delaktiga och för att kunskap motverkar extremism.
Vi har fortsatt samtalen för att visa att vi har modet att ta samtalet ett steg till för Sverige, för kärleken, för respekten och för ett sammanhållet samhälle där all är med.
Utanförskap bottnar i att inte känna sig delaktig, att inte förstå, att inte få vara med, att inte kunna påverka samhällsutvecklingen.
Kära medmänniskor, vi vet bättre.
Vi vet att det goda samtalet förenar och förklarar och vi vet att det är tillsammans vi utvecklar Sverige, ett Sverige för demokratin, ett Sverige i kärleken för medmänniskan
Annelie Danling Brash