Politik På kort tid har Nyköpingskommun hamnat i en besvärlig situation gällande sina inköpsrutiner.
Tidigare har misstankarna väckts kring ett ramavtal med PR-byrån Nordic brand reality där byrån vunnit anbudsstriden flera år i rad. Misstankarna som SN tog upp gällde vänskapsrelationen mellan anbudsgivaren och ägaren av PR-byrån vilket påstås ha lett till valet av byrån som leverantör. Som resultat har byrån kunnat fakturera 27,7 miljoner kronor mellan 2010–2017.
Och nu briserar bomben ånyo, denna gång är det en kommunmedarbetare som beställt varor från ett företag som tillhör en släkting. Den gängse bilden kring Sverige där korruptionen inte förekommer har krackelerat.
På det årliga korruptionsindexet som Transparency International ger ut årligen låg Sverige på plats nummer sex år 2017, en försämring jämförd med tre år innan där landet haft bra placeringar, granne med Danmark, Finland och Norway. Indexet rankar 180 länder om hur man uppfattar den offentliga sektorns korruption, på en skala mellan 0 till 100 där noll är väldigt korrupt och 100 innebär att korruptionen absolut inte förekommer. Utlåtandet görs av affärsfolket och experter i varje land.
Sveriges nedgradering i Transperency International’s korruptionsindexet har skett stegvis. 2012 fick Sverige 88 poäng, inte långt från ledande Nya Zeeland, Finland och Danmark med sina 90 poäng. 2013 fick Sverige 89 poäng och var nära nog att hamna i toppen av listan tillsammans med Nya Zeeland och Danmark med sina 91 poäng vardera.
Det är 2017 som utmärker sig där Sverige tappat flera placeringar med sina 84 poäng.
Vad har hänt?
Tittar man lokalt är det lätt att hitta de bakomliggande orsakerna. I ett litet samhälle ger en anställning i den vitala delen av en styrande enhet i kommunen möjligheter att hjälpa sina nära.
Här har Sverige och andra i-länder något gemensamt med u-länderna där korruptionen är en tydlig del av vardagen. Det som räddar Sverige är institutioner samt lagar.
Edward Sevume