Arbete Vi har skapat ett system där det lönar sig att inte sköta arbetsuppgifter bra eller rent allmänt vara en skitstövel så folk vill bli av med dig. Ja, i alla fall på gräddhyllan.
Jag förundras över alla dessa skattemiljoner som belönar personer utan motprestation. Om en tjänst man besitter upphör då blir man väl uppsagd. Så där som vanligt folk blir. Har man visat dåliga resultat under flera år som ytterst ansvarig med hög lön är väl det en indikator på att viss kompetens saknas för uppdraget.
Och då borde man väl också få sluta. Utan avskedsmiljoner. Eller?
Tyvärr är det just dessa personer som tjänar på dagens system. Man är så ivrig att bli av med dom att man sliter upp skattebetalarnas plånbok och hivar upp några miljoner. Logik och sunt förnuft trycks snabbt tillbaka av alla inblandade parter.
Moralaspekten tar jag inte ens upp. Jag har själv förhandlat med kommun. Utan att ha misskött mitt jobb. Snarare tvärtom faktiskt. Men att göra rätt gör ingen rik.
Nästa sak som måste diskuteras i ljuset av detta är ansvar. Självklart ska man ska ha en hög lön om tjänsten man har innefattar ett stort ansvar. Problemet blir dock att vi mer sällan ser någon som tar ansvar. Det blir inga konsekvenser alls. Vi medborgare blir i stället klappade på huvudet som mindre vetande.
Som att vi inte skulle förstå om vi fick hela sanningen.
Jag gillar verkligen inte att bli klappad på huvudet. I stället för att ta ansvar klamrar sig personer fast, skyller på andra, rättfärdigar, sätter i system, mörkar, härskar och till och med ljuger. Det har inget med ansvar att göra. Att säga förlåt utan handling räcker inte heller speciellt långt. Nej, det vore så befriande om någon i styrbesättningen som tappat kurs någon gång ärligt vågade kliva av skeppet i tid. Utan att sno med sig alla livbåtar. Så tar man ansvar.
Och nu eftersom jag är med och finansierar hela kalaset hade det varit trevligt med en sanning i stället för en klapp på huvudet. Berätta. Så kanske vi förstår logiken ...
Pia Berg