Bostadspolitik Det är många som kräver marknadshyra dessa dagar: Allianspartierna, finanspolitiska rådet, vd för Länsförsäkringarnas fastighetsförmedling, fastighetsägarföreningar och privata fastighetsägare.
Man vill införa marknadshyra för att kunna bygga nya hyresrätter och att man med marknadshyra ska få större rotation bland hyreslägenheterna och bland annat råda bot mot andrahandsuthyrningen (ett storstadsproblem).
Man kan fråga sig om detta är det egentliga anledningen till att införa marknadshyror?
Sedan början på 2000-talet ändrades lagen så att det var möjligt att kunna ta ut en högre hyra än bruksvärdeshyra nyproduktion. Genom att teckna ett avtal med Hyresgästföreningen kan man ta ut en hyra som täcker kostnaderna för nyproducerade hyresrätt som inkluderar förvaltningskostnader och en rimlig avkastning på insatt kapital.
Dessa kallas PRESUMTIONSHYROR.
Varför tycker inte de privata fastighetsägarna att det är bra. Det finns ett krux med dessa presumtionshyror. Man får inte använda dessa vid bruksvärdesjämförelse vid hyressättning av de äldre lägenheterna, Man kan inte höja de gamla lägenheterna till samma hyror som de nyproducerade. De är skyddade mot detta.
Det kan man ju göra om marknadshyra införes. För att införa marknadshyror måste hyreslagen ändras och besittningsskydd (hyresgästens kvarboenderätt) måste urholkas. I dag måste en hyras skälighet kunna prövas vid en förhandling eller av hyresnämnden.
Det behövs inte med marknadshyra. Hyresvärden kan höja hyran hur mycket som helst för en hyresgäst om han har en annan intressent som vill hyra bostaden till den hyra som hyresvärden begär. Då är det bara för den gamla hyresgästen att flytta.
Jag tror inte det egentliga skälet för marknadshyra är att bygga nya hyresrätter. Man vill höja hyrorna i hela beståndet. Dessutom är det ju lättare att bli av med en hyresgäst som hyresvärden inte trivs med.
Det är bara att begära en hyra som hyresgästen inte har råd med.
Gunnar Johansson