Insändare: Kritiken mot nya skolorganisationen: "Har urartat till mobbning"

Ett nyligen fattat beslut om att omstrukturera skolorganisationen i Oxelösunds kommun har skapat starka reaktioner. Förändringen innebär att de nuvarande skolorna delas upp i F-6-skolor och 7-9-skolor, något som väckt både debatt och kritik från vissa grupper av medborgare. Kritiken har stundtals utvecklats till rena drev, där saklig argumentation ersatts av personliga påhopp och missvisande information.

En genomtänkt reform

Syftet med förändringen är att skapa en hållbar ekonomi tillsammans med bättre lärandemiljöer för både yngre och äldre elever. Forskning visar att åldershomogena skolmiljöer kan gynna elevernas utveckling, ge tryggare skolgång och mer anpassad undervisning. Genom att låta de yngre barnen gå i en F-6-skola skapas en lugnare miljö, medan äldre elever i 7-9-skolor kan få en mer specialiserad undervisning och bättre förberedelser inför gymnasiet.

Kommunens politiker har vägt olika alternativ och kommit fram till att denna förändring är den mest hållbara lösningen för framtidens skola. Trots detta har beslutet mött en våg av missnöje, där argumenten ofta grundar sig i känslor snarare än fakta.

Mobbning istället för debatt

Tyvärr har en del av debatten urartat till något som snarast liknar mobbning. Beslutande politiker och tjänstemän har blivit utsatta för personliga angrepp, och sociala medier har fyllts med osakliga påståenden och rena felaktigheter.

Självklart har alla rätt att uttrycka sin åsikt, men det är oroväckande när debatten präglas mer av misstänksamhet och konspirationstänk än av konstruktiva samtal. Att lyssna på kritik är viktigt, men den behöver också bygga på korrekt information och en vilja att förstå varför beslutet har fattats.

Kunskap och helhetsförståelse saknas

En av de stora utmaningarna i denna diskussion är att många av de mest högljudda kritikerna saknar en helhetsbild av skolans behov och utmaningar. Det är lätt att vilja bevara det som känns tryggt och välbekant, men skolans uppdrag är att utvecklas i takt med samhället och den forskning som finns om barns lärande och välmående.

Förändringar kan kännas svåra, men de är ofta nödvändiga för att skapa en bättre framtid. Det vore därför önskvärt att vi kunde föra en mer nyanserad och faktabaserad diskussion om skolreformen, i stället för att låta osakliga drev dominera debatten.

Samhällsbeslut bör bygga på forskning, expertis och långsiktiga mål – inte på kortsiktiga reaktioner och missriktad kritik.