Snabb- klinikerna avlastar primärvården

Insändare

Det här är en insändare med syfte att påverka. Det är läsare och andra externa skribenter som skriver texterna och det är deras egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Replik Svar till Staffan Ahlkvist och Rolf Bergström, SN 25/5

Primärvården har en väldigt viktig roll i den sörmländska sjukvården i att ofta vara första vägen in till vården, att samordna vården för patienten och bidra till kontinuitet. Inte desto mindre är de långa väntetiderna är ett bekymmer för många sörmlänningar.

Det stämmer att resurserna­ per invånare till primärvården är låga i Sörmland. I genomsnitt betalar en svensk 500 kr mer året för primärvården – det motsvarar ytterligare 150 miljoner kr. Skulle Sörmland lägga lite mycket pengar som Västra Götaland så är det lika mycket pengar till.

Trots att resurserna till primärvården har ökat, så har de ökat mindre än till sjukhus­vården. Primärvårdens andel har tyvärr minskat något – vilket är alltså tvärtemot många politiska ambitioner.

Ovanpå det här har den olyckliga avgiftsreformen som socialdemokraterna beslutat inneburit att man pressat fram 40 000 extra besök (drygt 5 procent) i primärvården utan att skicka med mer pengar. Jag hade hellre sett att primärvården fick ökade­ resurser och kunde utveckla kvaliteten och fokusera på de mest sjuka äldre för att erbjuda dem mer kontinuitet.

Moderaternas förslag om snabbkliniker vid de stora mataffärerna handlar om att avlasta en pressad primärvård. Snabbklinikerna tar bara enkla åkommor (och får betalt därefter, ska tilläggas) men kan ändå avlasta 10–20 procent av besöken inom primärvården. Det frigör tid.

En önskan om att alla invånare, i alla sammanhang, ska söka sig till en vårdcentral och alltid få träffa samma läkare ter sig inte realistiskt, åtminstone inte i närtid. Vi måste söka nya lösningar. Då behöver vi inse att alla patienter faktiskt inte har samma behov.

Patienter med komplicerade sjukdomar behöver få träffa samma läkare och få hjälp med att samordna sin vård. Men det stora flertalet – tack och lov – har inte det behovet. Många blir hjälpta på mindre än 10 minuter, får ett recept eller råd till egenvård, och kan fortsätta sina liv.

Om patienter med relativt enkla behov kan få sin hjälp på en snabbklinik så frigörs mer tid och resurser till bland andra multisjuka äldre och kroniker med komplexa behov. Sammantaget blir det smidigare för det stora flertalet, och kvaliteten ökar för dem som behöver det mest.

Magnus Leivik (M) Landstingsråd i opposition

Läs mer om dessa ämnen

Insändare