Med rätta kan man ställa sig frågan: Styrs världen av galningar?
Idag har vi två företrädare för två supermakter som tävlar om vem som kan roffa åt sig mest, Trump och Putin. Ingen av dem tycks sky några som helst medel för att sko sig på mindre nationers bekostnad. Kriget i Ukraina är bara en förlängning av den aggressiva väg som Ryssland, under Putins ledning, bedrivit i årtionden med död och förstörelse som resultat.
Trump å sin sida hotar allt och alla för att uppnå sina ideologiska mål. Han hotar med att ta över Grönland från Danmark. Om så krävs med vapenmakt. Han vill utvisa alla palestinier från Gaza och göra Gaza till en amerikansk riviera. Han hotar med att ta över Panama-kanalen…och så vidare. Samtidigt som han förnedrar Zelenskyj, skickar han sin vicepresident Vance till Europa, som skäller ut Europas ledare och påstår att hotet mot Europa kommer inte från Ryssland, utan inifrån Europa.
Har då detta något med Sverige att göra? Klart det har. Vi är en del av Europa.
Allvarligare är att det finns partier i Sverige som hejar på den här galenskapen. Ett av dem sitter i Sveriges riksdag och har ett avgörande inflytande på regeringens politik. Förra mandatperioden Trump var president så nominerade SD honom till Nobels fredspris. Man tar sig för pannan. När Vance skällde ut Europas ledare, så gick Åkesson ut och sa att det var på tiden att politikerna i Europa fick höra sanningen. Nyligen gick SD:s EU-politiker Dick Erixson ut och stöttade Trumps förslag, att kasta ut alla palestinier från Gaza. När EU röstar för fortsatt stöd till Ukraina så väljer Ungerns Orbán, som enda land, att säga nej. Ungern är enligt SD ett föredöme.
Nu väntar jag med spänning på nästa härdsmälta, signerad SD. Kommer man att ånyo nominera Trump till Nobels fredspris? Väljer man kanske att nominera Putin i stället? Eller, varför inte Netanyahu.