Mitt första uttryck för ett odlingsintresse var att som sexåring trycka ner apelsinkärnor i en kruka – och se på fasen, det tog liv! Ja, i alla fall tills det lilla apelsinträdet fick spinn. Vila i frid apelsinen.
Genom åren har jag haft både lyckade och misslyckade odlingsprojekt. Det mest lyckade just nu är klätterrankan jag har i vardagsrumsfönstret. Den slingrar sig upp längs sidan av fönstret, vidare längs gardinstången och bildar en grön gardin. Vad jag gjort för att förtjäna denna växtlycka?
Nada. Jag har till och med glömt vad blomman heter.
De mindre lyckade projekten manifesteras just nu av en blomlåda på balkongen, som innehåller förra årets usla spenat- och gräslöksodling. Spenaten blev uppäten av ohyra, och gräslöken kom inte ens upp. Lådan försköts till ett hörn på balkongen där det samlade på sig ogräs (ogräsfrön kan tydligen ta sig till fjärde våningen) samt även lite sly. Ja, ni läste rätt – det har börjat växa björk i balkonglådan. Häromdagen presenterade lådan ytterligare ett hån – gräslök. Nu har gräslöken tydligen tagit sig. Nu passar det.
Nåväl. Trots bakslag är det roligt med odling, växter och trädgård. I dag åker jag och fotografen Sandra Nordin till trädgårdsmässan för att bevaka den för er räkning. På lördag kommer ni kunna läsa resultatet.
Kanske får jag nya odlingsidéer – på en lagom nivå för min kunskap, tur och ork.