Vädret har verkligen varit på vår sida den senaste veckan och jag själv har lyckats få årets första solbränna. Men när jag plötsligt vaknar en natt och ser min tik på nio månader halvspringa till hörnet av sovrummet och nästan kasta sig ner, då blir jag orolig. Hennes snabba och tunga andetag gör att jag har svårt att somna om och jag funderar: är hon sjuk, drömde hon en mardröm eller är hon för varm?
Som hundägare för första gången är jag nog nojig över allt som är lite annorlunda. Det är väl kanske både bra och dåligt, men samtidigt är jag ju medveten. Jag må gilla värmen, men min hund gör det inte. Hon verkar inte förstå att nyckeln till kyla är att doppa tassarna i vattnet. Men jag förstår, och därför måste jag hjälpa henne.
Varje sommar ser jag varningar om hur man aldrig, någonsin, får lämna hunden i en stängd bil, och varje år hör jag hur polisen får bryta sig in för att rädda våra fyrbenta vänner från värmen. Som hundägare blir jag rädd och nästan förskräckt. Jag vet ju själv hur det är att bara sitta fem minuter i bilen medan mamma handlar. För oss är det varmt. Hunden däremot, bär pälsjacka på en sommardag.
Jennifer Karlsson