Så hände det igen. Höjden av klantighet verkar inte ha någon som helst begränsning när det gäller mig och mobiltelefoner. Stressad men hyfsat glad i hågen fyllde jag på vatten till mina hästar i hagen. Plötsligt så glider jobbmobilen ur min kappa. Jag ser det som i slow motion, hur den först studsar på ena kanten av vattenkannan, sen den andra och sen – PLUMS! Rakt ner i vattenkannan. Ni vet ju säkert hur en vattenkanna ser ut, hålet där man fyller på vatten är ju inte direkt jättestort och dessutom är det ett handtag över så det är inte så enkelt att man bara kan köra ner handen och plocka upp den lilla telefonen igen...
Så paniken infinner sig, med rejäla stridsrop vänder jag upp och ner på den fyllda vattenkannan och till slut ramlar den ut och hamnar på den leriga backen. Dyblöt, nybadad och dränkt samtidigt. Som ni vet, kombinationen vatten och telefoner är ju allt annat än lyckad.
Men eftersom jag är ett hyfsat erfaret klantarsel finner jag fort på råd. En sak har nämligen räddat mig och min telefon åtskilliga gånger – ris. Så jag rusar in på mataffären och köper en påse med ris.
– Nu, ett dygn senare efter att ha tillbringat natten i rispåsen mår telefonen prima igen.
För tredje gången. Denna gång slapp den iallafall toan...
FOTOGRAF sandra.nordin@sn.se 0155-767 87