Det var helt omöjligt att ta in att de små gråbruna valparna som klättrade upp i knät på mig när jag såg vargvalparna på Tovetorp för första gången skulle växa upp och bli farliga rovdjur. Det gick helt enkelt inte.
Kanske bidrar de gulliga valparna till den laddade vargdebatten? De allra ivrigaste vargförsvararna kanske påverkas av att den är så lik vår allra bästa vän, hunden?
Jag kommer inte på något annat djur som väcker så starka känslor som vargen.
Varghatet har lett till direkta hot. Och det trots att vargarna inte är särskilt många, är svåra att få syn på och visst, de är rovdjur, men det är ju havsörn, mink och katt också.
Men det är klart, vargen kan ju döda många tamdjur på en gång. Dock aldrig så många som vi själva gör när vi skickar grisar, får och kycklingar till slakt. Är det konkurrensen? Den tar våra tamdjur och "vårt" vilt i skogen och orsakar kostnader på ett sätt som varken havsörn eller katt gör.
Eller är det för att den vandrar så långa sträckor på kort tid att vi aldrig riktigt kan känna oss säkra på var den befinner sig?
Oavsett vad det är som gör att vi älskar och hatar vargarna får vi aldrig glömma att de är rovdjur som dödar för att få mat. Precis som vi. Och katterna.