21 kronor och 48 öre är en uppfordrande summa pengar när den betyder kommunalskatt i vårt Nyköping. 21,48 kr betalar vi på varje intjänad 100-lapp. Vad får vi för dessa pengar? Massor: förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, äldreomsorg, gator, idrottsplatser, rent vatten och mycket mer av god och nödvändig service.
I Nyköping bor cirka 55 000 personer. Cirka 18 000 av dem lever i småorterna utanför centrum och betalar samma 21,48 kr av sina 100-lappar som centralortsborna. Detta är självklart. Knäckfrågan är likvärdig behandling och likvärdig kommunal service.
Stigtomta kan inte ha ett badhus, Tystberga en stor sporthall eller Jönåker ett teaterhus. Men invånarna i småorterna har rätt till bästa möjliga kommunala service.
Larz Johansson i Ålberga är ordförande i kommunbygderådet och även ordförande i Kiladalen utveckling AB (svb-bolag utan vinstutdelning): "När vi 2010 startade det mer organiserade samarbetet för att ta tillvara människors kunskaper, kraft och ambitioner i de små orterna var (och är) grunden rättvisa och likvärdighet som invånare i Nyköpings kommun och som skattebetalare."
Larz J: "Vi har med engagemang och uthållighet nått resultat. Det ska också sägas att kommunledningen har varit positiv till vårt arbete allt sedan starten och stött oss på olika sätt. En avgörande del i framgångarna är att vi har åstadkommit en attitydförändring hos de som bor och arbetar på landsbygden. Från starkt negativ kritik mot kommunen till att tro på sin egen förmåga och positiva kraft till samarbete. Så skapas en lokal utveckling som människor som genomför förändringen också tar ansvar för. Kommunen står för lite pengar och positiva gester av respekt som ’smörjmedel’ i det lokala arbetet. Detta får människor att uträtta storverk."
Larz J: "Det är ingen på landsbygden som säger att ’vi ska ha lika service som i stan, men vi har rätt till likvärdig service’. Vi började i Stavsjö och tillsammans har vi skapat ett starkt lokalt engagemang för service till ortsborna: digital lanthandel, en informell ’vårdcentral’, den gamla skolan har vi köpt och gjort om till föreningslokal, vi arbetar med att skapa seniorbostäder och andra projekt som alla bygger på ett starkt lokalt engagemang, med visst stöd av kommunen. Alla arbetar ideellt."
Kommunens nuvarande organisation är inte anpassad för småorterna. Det behövs ett samarbete inom kommunförvaltningen där lyhördheten för de små samhällenas speciella behov går utanför de strikta ansvarsområdena i de kommunala divisionerna, som fungerar som stuprör och har svårt att möta de små orternas behov eftersom de kräver samarbete i det lilla formatet: öppenhet, kreativitet och smidighet måste vara ledorden.
Det vore sympatiskt och klokt att samtidigt med en attitydförändring öka den uppskattade landsbygdsmiljonen från en till två som en gest till de lokala initiativen. Den ambitionen ligger troligen redan i kommunstyrelsens tankeburk?