Jag fick kicka lite boll i morse. Bara en lätt bredsida med ballerinaskoklädd fot, men ändå. En knatte tog emot bollen, och skickade den vidare till en kamrat. Själv fortsatte jag att gå längs kortsidan, mot parkeringen.
Plötsligt får en behaglig känsla mig att stanna upp. Jag ser mig omkring. Andas in.
Här, vid gräsplanen, känns alla världens hemskheter och tjafs på sociala medier avlägsna. Det gröna gräset, klarblå himmel och ett myller av sommarlovslediga barn.
Tankarna far iväg till barndomens fotbollscuper, sken verkligen alltid solen under Violcupen i Flen? Det känns så.
Och jag tänker på vänner som var så viktiga då – Jenny, Ann, Maria ... – som i dag bara är några av namnen som rullar förbi på Facebook.
Jag börjar gå igen. Kastar en sista blick mot barnen just som gräset byts mot asfalt, innan jag sätter mig i bilen och styr mot jobbet. På radion rapporterar Ekot om dubbelmordet i Västerås, om en hjälptelefon för anhöriga till IS-sympatisörer och att vi just i dag (läs i går) har förbrukat alla de ekologiska resurser som jorden producerar under året.
Jag är tillbaka i verkligheten, men redo för en ny dag.
Anna Falk
CHEFREDAKTÖR anna.falk@sn.se 0155-767 49