De som ringer till mig när jag är i huset där jag just nu bor möts vanligtvis av ett av följande scenarion: jag svarar med andan i halsen, eller jag svarar inte alls. Det är nämligen så att oavsett var i huset jag befinner mig ligger mobilen på övervåningen. Det är enda platsen där det finns tillräcklig täckning för att signalerna ska gå fram.
För tio år sedan möttes man oftast av förståelse när man pratade om dålig täckning på landsbygden. Folk kände igen sig. I dag uppmanas jag att byta abonnemang.
Okej, det fasta nätet ska läggas ner om bara ett par månader. Så om jag nu ska bo här så får jag väl göra något åt saken. Det sägs ändå att några operatörer fungerar bättre, även här.
Alltså letar jag upp deras täckningskartor. De är färgkodade. Mycket praktiskt.
Fast kanske inte till så stor glädje ändå inser jag när jag väl lyckats tolka färgerna. Med lite tur går det att komma upp i "god täckning". Det innebär att det, och nu citerar jag, "finns goda möjligheter att kunna ringa och surfa utomhus. Det kan även gå att ringa och surfa inomhus, särskilt om du står nära ett fönster och inte försämrar mottagningen genom att ha telefonen till exempel i handen, fickan eller väskan."
Även om jag byter abonnemang måste jag alltså antingen gå ut för att använda telefonen (föga lockande med minusgrader och ymnigt snöfall), eller stå vid ett fönster och lägga ner mobilen bredvid mig.
Fast det är ändå bättre än hos grannarna hundra meter bort. Där finns inga goda möjligheter, bara möjligheter att ringa och surfa utomhus. Om en inte försämrar täckningen genom att ha telefonen i handen, fickan eller väskan vill säga.
Veronika Skärlund
GNESTAREPORTER veronika.skarlund@sn.se 0155-25 68 19