Jag har de gångna veckorna återkommande stött på uppmaningen: gå och rösta i EUP-valet. För många verkar högt valdeltagande vara ett självändamål. Under de fyra val till Europaparlamentet som hittills hållits har aldrig fler än 45,5 procent brytt sig om att använda sin rösträtt. Det är anmärkningsvärt lågt jämfört med våra riksdagsval.
Jag är ingen motståndare till högt valdeltagande, men inte per automatik mot lågt heller. Den litet oreflekterade vurmen för högt valdeltagande gnager därför mig. Nationalekonomen Niclas Berggren är i sammanhanget intressant. Han har torgfört idén att vi inte ska stirra oss blinda på kvantiteten – vi måste också koncentrera oss på kvaliteten i valdeltagandet.
Berggrens poänger är inspirerade av Jason Brennans och hans bok The Ethics of Voting (Princeton University Press, 2011). Grundpoängen är enkel: det kan vara bättre med ett valdeltagande på 40-50 procent än ett valdeltagande på 80-90 procent, förutsatt att den lägre andelen är någorlunda representativa för samhället och har i större utsträckning bemödat sig om att sätta sig in i vad valet handlar om, samt ta reda på vad kandidaterna till valet egentligen står för.
Som medborgare, menar Brennan, är vi etiskt förbundna att fatta välinformerade beslut när vi röstar. Vidare bör vi försöka premiera den politik som kommer att gynna det allmännas bästa – inte vad som för dagen råkar vara bäst för vår plånbok. Argumentet kokar ned till att om vi fattar illa grundade beslut i vallokalen, riskerar vi att långsiktigt få exempelvis orättfärdig lagstiftning, onödiga krig och oansvarig ekonomisk politik.
Resonemanget är aktuellt för valet i morgon. Bara för en dryg vecka sedan rapporterade en SIFO-undersökning att hela tre av fyra väljare inte känner till de svenska partiernas EU-politik. Andra undersökningar, dock något mindre vetenskapliga, har dessutom visat att vi har svaga kunskaper om vilka partiernas EU-kandidater är. Frågan är därför hur rationella och välinformerade våra val till EUP kommer att vara, mot bakgrunden av bristfälliga kunskaper om partiernas EU-politik, om partiernas EUP-kandidater, och även vår information om vilka våra kandidater kommer att samarbeta med i Europaparlamentet efter valet?
Notera att jag inte argumenterar för lågt valdeltagande. Det är ett argument mot dem som reflexmässigt anser att högt valdeltagande har ett egenvärde. Men mest av allt, det är en uppmaning till oss alla att gå till vallokalerna utrustade med så mycket information vi hinner samla på oss, så att våra röster blir så välunderbyggda som möjligt.
Gissur Erlingsson
docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, boende i Gnesta