Fler än 170 av Sveriges 290 kommuner har tappat invånare sedan 1995, trots att Sveriges befolkning ökat med drygt 800 000 personer under samma period. Gnesta hör inte till dem. Tvärtom finns flera tecken på ökad attraktivitet: huspriserna har stigit ordentligt sedan 2005 (faktiskt näst mest i länet, bara Trosa har haft en större ökning), och de senaste 20 åren har antalet invånare har ökat med en bit över sju procent.
Men fortfarande är Gnesta en typisk utpendlarkommun. Omkring 2 800 pendlar ut. Det innebär att ortens näringsidkare för en hård kamp för att bevara centrum någorlunda levande, för att centralorten inte ska bli en regelrätt sovstad. Detta manifesteras bland annat genom att man i denna tillväxtort ändå ser lokaler med hyggligt attraktiva lägen gapa tomma.
Därför förstår jag om flera av centralortens näringsidkare satte kaffet i vrångstrupen när Södermanlands Nyheter damp ned i brevlådan den 8 augusti. På förstasidan kunde vi läsa rubriken: "Kör förbi Gnesta – du sparar tid och pengar". Inne i tidningen kunde man läsa artikeln "Bättre att åka runt Gnesta än igenom" som upptog långt mer än en halv sida. Kommunens miljöstrateg hade här gjort "ett litet test" (eller, "en högst ovetenskaplig undersökning"). Den visade att det var snabbare – eller lika snabbt – att köra förbifarten på väg 57 än via Storgatan, genom centrum.
Ur miljö- och trafiksäkerhetsperspektiv är nog miljöstrategens utspel rationellt och begripligt. Säkert applåderades det på sina håll. En statsvetare med fäbless för kommunal utvecklingspolitik frågar sig emellertid hur förankrat utspelet varit på politisk nivå? Jag bor inte inne i centrumföretagarnas huvuden, men man behöver knappast ha doktorerat i psykologi för att anta att de läser in en negativ symbolisk laddning i rubrikerna "Kör förbi Gnesta" och "Bättre att åka runt Gnesta än igenom".
Så här tror jag att det ligger till. Vi Gnestabor behöver våra eldsjälar och entreprenörer inom företagssfären om vi vill ha ett levande centrum.
Kommunens tjänstemän och politiker behöver ha en god och tillitsfull relation till dessa företagare – vara deras med- snarare än motspelare – för att de ska vilja verka här och att ett levande centrum ska kunna bli något slags verklighet.
Jag tror uppriktigt sagt inte att den refererade artikeln i praktiken påverkar affärerna för näringsidkarna.
Men, om attityden till trafikgenomströmning är politiskt sanktionerad är jag rädd att relationen mellan kommunen och centrumföretagarna kan skadas. Det är i så fall mycket olyckligt för oss som bor i Gnesta.
Gissur Erlingsson
docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, boende i Gnesta
Gissur Erlingsson
"Om attityden till trafikgenomströmning är politiskt sanktionerad är jag rädd att relationen mellan kommunen och centrumföretagarna kan skadas."