En timme kvar till semestern och när jag tittade ut genom redaktionsfönstret började regndropparna falla. Dags alltså att plocka ihop pinalerna på jobbet, skriva hälsningsfrasen i Outlook, "jag är på semester och tillbaka 20 juli", låsa skåpet och sätta sig på cykeln.
Hem, pricka av på göra-listan, tömma kylen, rensa nyckelknippan från allt onödigt, dra ur elkontakterna, stryka skjortor, packa färdigt väskorna och sedan, startklar!
Vaknar i gryningen av smattret på rutan, regnet det bara öser ned och jag inser att det kan bli som förra sommaren på resan söderut. När vi stannade vid en bensinstation någonstans i Småland för att köpa kaffe och varsin bulle men skyfallet gjorde det omöjligt att ta sig ur bilen utan att bli totalt dyngsur.
Skit alltså, men vadå? I valet mellan att sitta torr och att slippa fortsatt kaffeabstinens valde jag det senare, slängde upp bildörren och nästan simmade 25 meter till bensinstationens lilla butik. Sjöblöt återvände jag med två koppar rykande svart och nygräddade bullar, plaskade in i förarsätet och lät sedan koffeinet och kolhydraterna sjunka ned och göra underverk.
Vägen till kaffet var mödan värd, vi for sedan genom ett regnigt Europa och mötte både sol och värme.
Och vi var privilegierade. För vid Medelhavets stränder sitter i dag medmänniskor som färdats över vattnet med risk för sina liv.
De möter varken värme eller medmänsklighet.
Lasse Ringdahl
KOMMUNREPORTER I NYKÖPING lasse.ringdahl@sn.se 0155-767 56