Hur kan man bedöma om vad som är en tillväxtort eller inte? Då och då hörs tankar om hur en kommun skall utvecklas, vilka orter i kommunen som är tillväxtorter och inte. Vad avgör det? En viktig faktor är vad människor på orten själva anser. Faktorer för en tillväxtort är ofta starkt förknippade med en känsla av stolthet, av framåtanda och om att själva ha grepp över läget.
Visst finns det mycket som ortsborna inte direkt beslutar om: busstrafik, om barnavårdscentralen får vara kvar, om äldreboendet planeras att flyttas med mera. Men andra saker rår invånarna själva starkt över. Känslan av att saker går att påverka, förändra och utveckla. I det spelar förenings- och företagarlivet stor roll. Vilket förhållningssätt de har är ofta avgörande. Är det sammanhang där det tänks utanför boxen? Där positiva dunkar i ryggen ges till de som kläcker idéer och uträttar bra saker och där man ses som samarbetspartners och inte konkurrenter? Om svaret är ja, då är ortsborna i hög grad delaktiga i det som sker och här tillåts inte vilka förändringar som helst. Beslut som hotar orten går inte obemärkt förbi. Invånarna agerar i tid. Här finns stöd i att utveckla nya idéer, tillsammans går man ihop och skapar förutsättningar vad gäller ekonomi och engagemang. Här är det lätt att säga: Välkommen!
Ju mer stolt och inkluderad du känner dig, desto större chans är att du har radarn på för fullt och lyssnar in omgivningen. Om skolan plötsligt blir hotad så är chansen väldigt stor att djungeltelegrafen går igenom nätverken och tillsammans kallas till stormöte för att ta reda på: hur skall vi nu agera? För att kunna agera så krävs stor tillit till varandra. Detta är god jordmån för en tillväxtort.
Om det i stället finns informella maktstrukturer blir det svårare. Att frågan först måste gå till rätt person, för om den blivit förbisedd, ja då kan hela saken äventyras. Eller tänk om det är "fel" person som tar initiativ, det kan vara lika illa. Eller att ett möte måste hållas på rätt plats, för om det inte görs är det samma sak som att i grunden motarbeta just den förening som förestår just den platsen.
För den som är ny på en ort kan det ta många år innan det framkommer att saker har gjorts i fel ordning. Så skapas långvariga surdegar. Då är det inte bara att gå ihop tillsammans och skapa ekonomiska resurser och engagemang. För detta kan ju i slutänden leda till att det går bättre för någon. Här är det konkurrenter och inte samarbetspartners som delar ort.
Mer formella gemensamma strukturer för att skapa delaktighet blir lätt ignorerade. Det ageras på egen hand – även där det krävs gemensamma beslut. Det föder handlingsförlamning och ger sällan eller aldrig några konstruktiva lösningar.
Attityd, agerande, följsamhet och öppenhet – detta bidrar direkt till om ett samhälle ska vara en tillväxtort eller inte. Ortsborna kan göra stor skillnad i formandet av den lokala självbilden. Sedan är det inte alltid säkert att kommunens ledning förstår att reagera och interagera, med det är en annan femma.
Åsa Ingårda
(C), företagare längs väg 223