När svenskar ska se på något gott exempel reser man gärna långt. Delegationer med svenska politiker och utvecklingstjänstemän har t.ex. besökt Regio Emilia i Italien. Men de bästa exemplen finns kanske på närmre håll. För den som vill se konkreta exempel på byautveckling är Sparreholm värt ett besök.
Ska man kalla det för Sparreholmsmodellen? Grunden för lyckad utveckling baseras på: The power of diversity, äpplet som symbol, en bra restaurang som en oas i öknen, energiska människor, gemensam målbild, samarbete som grundprincip, Jantelagen bannlyst, utgå från det unika (exempelvis Sveriges största insjöfisk, malen)
Det är lite som Gnosjö. Man hjälper varandra att utvecklas – uppmuntrar i stället för nermuntrar. Man blir avundsfrisk – gläds och inspireras av andras framgångar – i stället för avundssjuk.
I Sparreholm, vid den stora och vackra sjön Båven, finns det goda exemplet på utveckling i byar och mindre samhällen. Om man samarbetar och utnyttjar sina unika resurser på ett smart sätt är framgång möjlig.
Där finns en fabriksbyggnad som en gång i tiden inrymt en snickerifabrik. För några år sedan fick serieentreprenören Habib Aissauoui syn på lokalen och insåg dess dolda potential. Det var rätt förutsättningar för ett lågprisvaruhus, med fokus på kläder och inredning med målgruppen vanliga konsumenter. På årsbasis har man cirka 500 000 besökare. Habib rustar fabriksbyggnaden på 6 000 kvadratmeter stegvis till en modern affärslokal, samtidigt som han är mån om att behålla den industriella karaktären med betonggolv och installationer som utsmyckning.
Magnus Svensson, en tvättäkta restaurangmänniska, bodde sedan några år redan i Sparreholm, men pendlade till Stockholm. När han fick ögonen på ett överblivet garage tänkte han att det borde vara värt att göra en restaurang av. Verksamheten fick snurr redan första året – 2014. Man hade denna fina sommar cirka 30 000 gäster som fikade eller åt lunch i garaget och omgivande park. Där man för övrigt kan köpa diverse godsaker, producerade av lokala råvaror så långt som möjligt. Framför allt används äpplen som råvaror för alla möjliga förädlade produkter. Äpplet är på många sätt en samlande symbol för byns utveckling. Årets Sparreholmare, Gunnel Porsander, fick också äran att plantera ett äppelträd i byns Familjepark.
Som i andra mindre samhällen för invånarna även en kamp mot nermonteringen av servicen. Det senaste året har man kämpat för att få behålla sin skola, något som nu verkar vara klart. En sådan kamp leder givetvis till sammanhållning. Samtidigt stjäl det energi som skulle kunna ha använts till fler utvecklingsprojekt.
Känslan av framgång och att det mesta är möjligt har lett till att fler Sparreholmsbor har vågat starta eget. Andra har flyttat in med ett eget företag i bagaget. En viktig pådrivare i processen har bygdeutvecklaren Lena Wistrand varit. Hon har sett till att rätt personer fått kontakt och att hinder röjts ur vägen.
Tommy Jansson
utvecklingskonsult, Stigtomta