Många mindre företag i Sörmland drivs av fyrtiotalister som går och funderar på att lägga av – att pensionera sig. De har drivit sina företag i flera decennier och börjar så smått tappa lusten och orken.
Risken när man gör det – tappar lusten – är att man inte ser något större värde i sitt företag.
Den gradvisa bristen på energi har lett till att man inte tagit vara på den affärsidé man en gång utgick ifrån, de kontakter man byggt upp och den kundstock man etablerat.
Följden av denna utveckling är att många små företag bara läggs ner och avvecklas. Eller säljs för en spottstyver. Och ligger företaget på landsbygden har man ytterligare ett motstånd att övervinna – för många yngre människor är det nödvändigt att ha sin verksamhet i staden.
Vad skulle man då kunna göra för att lyckas med en generationsväxling som gynnar både den gamla ägaren, den nya ägaren och – inte minst – den lokala arbetsmarknaden?
Vi tror att man måste börja i god tid och förbereda för nästa generation att ta över. Det är viktigt att den nya företagaren har det rätta engagemanget och är beredd att göra den satsning som det utan tvekan är att ta över rodret.
Man behöver göra en bred analys av marknadsläget och konkurrenssituationen nu och de närmsta åren. Vad är det unika i vårt erbjudande? Vilka fördelar finns det med att vara lokaliserad till landsbygden? Vilka mervärden vill våra kunder betala för – och så vidare?
Det goda exemplet på ett övertagande är Sågen i Bettna som nu drivs av en ung kvinna – Berit Björnsbråten – för femte året. Två generationer tidigare – 1961 – startades företaget.
Under skoltiden var Berit ofta och jobbade och hjälpte till på sågen och blev så intresserad att hon beslutade att ta över när hennes pappa gick bort 2009.
Nu är hon varm i kläderna och har god fart på verksamheten. Till skillnad från de flesta företag som säljer virke förädlar Bettna såg det mesta i huset. Man köper in virke som sedan sågas, hyvlas och lagras i Bettna för distribution i första hand i Sörmland.
Något som Berit och många andra företagare på landsbygden upplever är de oförstående myndigheter som på olika sätt försvårar företagandet. Det kan gälla sådant som avsaknaden av ett stabilt bredband men också svårigheter att få skylta upp så att kunderna hittar rätt. Att få sätta upp skyltar vid de större närliggande vägarna borde vara en självklarhet men så är inte fallet. Där kan vi hjälpas åt och underlätta för de som – likt Berit – är beredda att ta ansvar för verksamhet och anställda på landsbygden.
I stället för att lägga onödig tid på myndighetskontakter borde landsbygdsentreprenörerna få koncentrera sig på sitt företagande: Hur man kan konkurrera med tillgänglighet, bemötande, enkelhet, distributionssätt, betalningsmodeller, marknadskanaler, sortiment, kvalitet, miljövänlighet och så vidare.
Tommy Jansson
utvecklingskonsult, Stigtomta