Jag vet inte varför jag börjat känna sådan stark kärlek till min födelseort de senaste åren. Kanske är det för att jag blivit äldre och mer sentimental? Det kan också bero på att jag valt att studera långt bort i mörkaste Norrbotten.
Livet där uppe skiljer sig dock inte nämnvärt från livet i Sörmland. Alla måste ta sig igenom vardagen i väntan på nästa.
Varför kände jag sådan entusiasm när jag återvände i början på sommaren? Med bil åkte jag ner, förbi Höga kusten och vidare längs med hela östkusten. Väldigt vackert.
När jag närmade mig "hemma" insåg jag dock att det inte finns någon plats i Sverige med så varierande miljö och natursköna områden som Sörmland. All vacker blandskog med rikt djurliv. Alla sjöar med stilla vatten som värms upp tidigt på sommaren. Önskar jag mig havsbris är det bara att åka ut till Femöre, eller vart som helst längs Sörmlands kust. Ingen annan plats kan mäta sig med våra finaste. Varken Höga kusten eller Stockholms skärgård.
Trots att jag gillar att vara ute i naturen är det knappast den största anledningen för min saknad till Sörmland. Det måste vara någonting mer, men vad?
Kebabsåsen i Nyköping är naturligtvis den absolut bästa i landet och uppe i Piteå är det väldigt dåliga på såser. Det måste vara kombinationen av naturupplevelser och kebabsås som gör att jag älskar Sörmland.
Björn Gustavsson
VIK REPORTER bjorn.gustavsson@sn.se 0155-767 00